Ny regering

Inget påtagligt tycks ha har framkommit på nationell nivå under valkampanjen 2018 eller under efterföljande regeringsbildningsprocess som väcker förhoppningar för de som är drabbade av vindkraftens skadeverkningar eller de som blivit störda av anläggningar med farligt avfall. Expansionen av vindkraft kommer att fortsätta av allt att döma. Regeringsmedlemmar talar slagordsmässigt om ”fossilfritt samhälle” och liknande. När det gäller landets avfallsanläggningar och hantering av farligt avfall yttrar sig regeringsmedlemmar inte alls, vad vi sett. Politiker har kapitulerat inför problematiken och överlåtit ansvaret på miljödomstolar och Naturvårdsverket och tillsynsmyndigheter som länsstyrelser och kommuner. Kanske har höjdarna glömt att systemet bygger på verksamhetsutövarnas egentillsyn, vilket lämnat fältet fritt för praktiker som kan öka risker och utsläpp av farliga gifter i naturen till skada för människor och djur. Just nu är det inte miljöfrågor som media har i fokus, utan valet av kulturminister.

Länsrådet i W-botten är sent ute

Länsrådet vid länsstyrelsen Västerbotten beklagar att regeringen inte beviljat extraanslag för arbete med miljöprövningar i samband med Norrbotniabanan. Läs här. Lyssna här.

Man har begärt 2 miljoner kr per år under tre år men förklarar inte för allmänheten hur pengarna ska användas och hur kompetens ska anskaffas. Det är väl känt i facket att länsstyrelsen har svårt att rekrytera och behålla kompetens. Omsättningen är hög för flytt till privata sektorn.

Att som nu på nytt ropa ”vargen kommer” är en självironi som är mer träffande än kanske länsrådets avsikt var. Den bittra sanningen tycks vara att länsstyrelsen med länsrådet inte fick tummen ur i tid att använda media som påtryckning.

Regeringsförklaring 2019, vad fattas för miljön?

Om energipolitiken sägs inte mycket. Inget sägs om vindkraften eller kärnkraften. Efter det att klimatfrågan kommit in i politiken kan man gömma sig bakom slagord: ”Sverige ska driva på för en klimatlag på EU-nivå. Reformarbetet för att genomföra Parisavtalet intensifieras. 1,5-gradersmålet måste nås.

Om de kontroversiella gruvprojekten sägs inget. Inte något om Norra Kärr som kan förgifta Vättern. Inget om gruvprojekten i Norrbotten. Inget om efterarbetet med havererade gruvor som den i Blaiken med enorma utsläpp. Hur vill regeringen arbeta för att öka ansvaret för verksamhetsutövare när det gäller sanering av havererade projekt inom gruvnäring och avfall?

Om samerna som lider av vindkraften och gruvnäringen, sägs: ”En oberoende institution för mänskliga rättigheter inrättas”.

Varför inte tala konkret om vilka rättigheter som ska hävdas? Många frågor ligger på en annan nivå än regeringsnivån, men det bör inte hindra statsministern att formulera sig utan att bli beskylld för ministerstyre. Dessa exempel pekar på brister. Likaså fattas allt om den (hemliga) listan som V säger sig ha upprättat med S i regeringsförhandlingarna. Hur S ska kunna sammansmälta eller ens bedriva miljöpolitik med MP, C och L är svårt att se i regeringsförklaringen 2019.

Ragn-Sells orsakade farlig rökutveckling i Norrköping

Innevånarna i Robertsfors kan vara glada att Ragn-Sells inte lyckades starta däckåtervinning hos Ragn-Sells Fagerliden, anläggning för farligt avfall. Branden i Norrköping måndagen den 14 januari 2019 hos Ragn-Sells orsakades enligt Folkbladet av en maskin som mal gummi. Bearbetningen ger upphov till gummidamm som i detta fall antändes i kontakt med maskinen.

Den omfattande branden med kraftig rökutveckling kunde ha undvikits om det hade funnits ett behovsanpassat säkerhetstänkande i Ragn-Sells och tillsynsmyndigheten.

Siffermagi för mat och klimat, what´s next?

Eat Foundation har publicerat en rapport i den medicinska tidskriften The Lancet. Svenska Dagbladet skrev den 19 januari att ”Det är den första vetenskapliga sammanställningen av vilken mat som är bra för både människors hälsa och för planeten.” Detta påstående är dubiöst, ja felaktigt. Dr David Stenholtz, Läkare för framtiden, har i många är bedrivit forskning som rapporterats med vetenskapliga sammanställningar. Se exempel. Jag som skriver detta inlägg har själv tagit del av hans omfattande sammanställningar, bl.a vid årsmöte med Djurens Rätt 2014.

Nu kan vi se på initiativet från Eat Foundation som tydligt vill integrera många områden som har med mat och klimat att göra. Ett nyckelord är ”planeten” som förväntas höja uppmärksamheten och sambandet till debattens makronivå. Samtidigt söker man ett sätt att kommunicera budskapet. Så konkret som möjligt, förmodar jag som skriver detta inlägg. I förevarande initiativ har man formulerat ett konkret mål: ”Max 14 gram kött för att nå globala mål”. 14 gram kan också vara vad en svensk industritillverkad köttbulle väger. Detta grepp blev lockande för SVT som i Aktuellt hade ett långt inslag. Köttbulle modell 14 gram blev bäraren för budskapet från EAT Foundation i SVT Aktuellt. För att göra budskapet tydligt fokuserade också kameran på en ensam köttbulle. TV-tittare som tänker självständigt insåg förmodligen att detta sätt att informera med hjälp av en köttbulle som vägde 14 gram var löjeväckande och dessutom felaktigt. Saken är ju den att en köttbulle ofta bara innehåller 60–70 gram kött. Därför haltar sifferberäkningarna betänkligt.

I ivern att kommunicera ett viktigt budskap har deltagande forskare och media hamnat i konstiga sifferberäkningar. Slagit knut på sig själva, kan man kanske säga. Nu och den närmaste tiden verkar det vara siffermagi för mat och klimat som gäller. What’s next?

Boktips – Fascism: en varning – av Madeleine Albright

altI dagarna släpps boken i svensk översättning till bokhandeln, fysiska butiker och internet. Boken uppmärksammades 2019-01-13 i SR 1 där Albrights metafor om plockning av en höna spelade roll. En politisk process kan nämligen liknas vid att plocka en höna på fjäder för fjäder. Resultatet av att enstaka fjädrar plockas märks inte i början. Efter ett bra tag förstår man vad som håller på att hända. Så kan det också vara med fascism. Fascism är svår att upptäcka och beskriva som tillstånd i ett land eller subkultur. Men som process är det lättare, att så att säga iaktta hur enstaka fjädrar plockas undan för undan. Är det en sådan utveckling vi har hotats och framgent hotas av i Sverige? Fjäder för fjäder…

Genom att studera politiska förslag och beteenden över tid bör det vara möjligt att kritiskt granska processerna.Räcker det med att studera partier som har beskyllts för fascism? Nej. I processen ingår fenomenet att efterhärma andras politiska förslag. Ett exempel är förbud mot tiggeri. SD, M, KD var först ute med förbud. Andra har tagit efter, men några har också motarbetat förbud. Migration är ett mäktigt konfliktområde, där i stort sett alla svenska partier utom SD omvärderat sin migrationspolitik. Frågan kan ställas – med hjälp av Albright – huruvida dessa processer har fört oss närmare fascism.

Ragn-Sells + Länsstyrelsen i Västerbotten, skrivelse tomt på innehåll

Ett privat storföretag, Ragn-Sells och en svensk myndighet Länsstyrelsen befäster sitt partnerskap genom att låta sina lokala chefer besvara en fråga som länsstyrelsen på ett listigt sätt placerat i ett mötesprotokoll tidigare i år. I protokollet har länsstyrelsens handläggare skrivit att Ragn-Sells åtar sig att fundera på att initiera en omprövning av Fagerliden, anläggning för farligt avfall. Det har nu Ragn-Sells fullföljt genom en skrivelse ställd till länsstyrelsen i Västerbotten. Läs pdf här.

Målet för parterna tycks ha varit att skapa ett dokument som får status av policydeklaration och ett åtagande för en tioårsperiod. Dokumentet kan samtidigt ses som ett privilegium – som ej motsägs av länsstyrelsen – gällande kommersialisering av farligt avfall för en tioårsperiod. Ett privilegium, är en exklusiv rättighet som ges till en viss person eller grupp av staten eller annat organ som kan utdela sådant. En samhällsordning med privilegier är sedan länge avskaffat i staten Sverige, men drömmen om privilegier hos giriga företag och deras hjälpare tycks finnas kvar. I Ragn-Sells skrivelse står att läsa:

Bolaget bedömning är alltså att anläggningen med befintlig kapacitet för mottagning, mellanlagring, behandling och deponering av förorenade massor utgör ett viktigt samhällsintresse genom att säkerställa förutsättningar för en miljömässigt lämplig hantering av avfall som kan uppkomma i regionen under en kommande 10-årsperiod. Med anledning av detta kommer bolaget i dagsläget inte att initiera en omprövning av tillståndet.

Länsstyrelsen kan sägas ha berett möjlighet för Ragn-Sells att måla ut det egna företaget som ett ”samhällsintresse”. Andra intressenter och närboende till anläggningen för farligt avfall i Robertsfors har inte heller denna gång tillfrågats varken av Ragn-Sells eller av länsstyrelsen. Därför kan Ragn-Sells skrivelse ses som tomt på innehåll.

Katowice 2018 – den skramlande kolhinken

En regelbok sägs vara den stora behållningen från miljökonferensen i Polen. En kommentar har lämnats av regeringskansliet.

Isabella Lövin medlade i en känslig fråga sägs det. Det gäller IPCC:s specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning, där Saudiarabien, USA, Ryssland och Kuwait inte ville – som det heter på diplomatspråk – ”välkomna” rapporten. Regeringens sammanfattning vill heller inte peka ut värdlandet Polen som vill marknadsföra ”ren kolenergi”.

Utgångspunkten i samtalen har varit att inte politisera vetenskapen och innehållet i denna viktiga rapport. Nu har ländernas enats om att man ska vägledas av den bästa vetenskapen, och man erkänner att rapporten är den bästa vetenskapen vi har just nu, säger Isabella Lövin.

I klartext betyder det att flera av de största producenterna av fossila bränslen och därmed av klimatgaser som ger upphov till uppvärmning, inte har förbundit sig till något. Det är fåfängt att tro att ledare som president Putin, president Trump, kung Salman bin Abdul Aziz och emir Sabah Ahmad al-Sabah har för avsikt att ”låta sig vägledas av den bästa vetenskapen”. Att använda sådana floskler i kommentarer – som vill visa att Katowice 2018 har gett resultat – är ett beklämmande exempel på svenskt kryperi för stormakter. Katowice 2018 var en skramlande kolhink.

Nobelmiddagen 2018 – trekvartsvegansk

Kalvfond och högrev skulle obönhörligen finnas med i varmrätten. Huvudkomponenterna var rotfrukter som bearbetats på ett sinnrikt sätt. Chefskocken framhöll i TV med eftertryck att rotfrukterna var huvudkomponenterna. Han nämnde den lilla biten högrev med kalvfond på ett nästan ursäktande sätt. Nästa års nobelpristagare får ursäkta, men jag som skriver detta är mer spänd på hur nästa myrsteg tas i riktning mot en helvegansk nobelmiddag.

PS
Enligt säker källa (Svensk Damtidning) serverades korv med bröd som vickning efter dansen. Var det månne en symbolhandling beordrad av Nobelstiftelsens ledning för att framstå som grabbar med humor?

Göra allt vi kan för klimatet?

Diskussionerna om klimat och energi har ofta varit fientliga mellan individer och myndigheter, mellan individer med övertygelser, mellan politiker med ambitioner. Det har ofta gällt inlägg som vill bevisa något, vilja få rätt. Ibland utan veta om vad. Hopplösheten har varit förnimbar bakom de aggressiva utspelen. Diskussionerna har pågått i så många år att många deltagare har känt svårigheter att nå någonstans. En övergång till en mer vädjande attityd snarare än befallande och bevisande har märkts i media. I många fall är vädjande attityder märkbara genom ett argument som kan vara effektivt men också verkningslöst: ”Vi måste göra allt.” Utan att stapla referenser vågar jag som gjort observationer tro att många kan känna igen sig. Ett intressant sammanhang är diskussionen om olika energiformer, där striden står mellan vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, solkraft etc. I stället för att bli osams om kärnkraft eller vindkraft eller någon annan energiform när klimatfrågan diskuteras kan samförstånd uppstå som genom ett trollslag med: ”Vi måste göra allt”. 

Och redan har denna attityd gjort genomslag på bred front för kärnkraft vid sidan av andra energiformer. Här handlar det om uttalanden på högsta nivå, FN:s IPCC. Men argumentet ”Vi måste göra allt” är gångbart i alla lägen, hur orimligt det än kan låta att göra allt.